”Äfventyrare och process-makare. Död i Wassunda och där begrafven. Kräfta”. Så lyder soldaten Eric Flygts eftermäle i Järvsö sockens dödbok den 5 september 1843. Hans mål rörde arv, slagsmål, kortspel, dynghögar och infordran av skulder. Men de viktigaste målen och som varade i decennier gällde soldatjord och rätten att bo kvar på Åsen ”där det för mig är bekvämast att bo” som han hävdade inför tinget.

Romanen Där det för mig är bekvämast att bo är ett värdefullt kulturhistoriskt verk som skildrar vardagslivet i tiden runt sekelskiftet 1700–1800. Berättelsen är en släktsaga där huvudpersonen i boken, Eric Flygt, är anfader till författaren Elisabet Hermansson de Li.

Handlingen för oss tillbaka till en tid då Sverige befann sig i krig med påföljande fattigdom och stora umbäranden för landets befolkning. Verket speglar hur livet ter sig för den hemmavarande familjen på soldattorpet, om slitet och orätt-visorna.

Författaren har på ett förtjänstfullt sätt lyckats beskriva levnadsförhållanden, miljöer och personligheter på ett sätt som gör att man i läsandet befinner sig mitt ibland dem.